Om kristendomens roll i Zimbabwe

” Våra principer måste ta vårt lands
verklighet i beaktning, historien, traditionerna och de särskilda omständigheter som vi befinner oss i
[...] Det finns specifika principer som vi har vilka utgår från marxismen men andra utgår ifrån våra
egna traditioner”

RG. Mugabe - dåvarande premiärminister ur artikeln ”we are Socialist”
Time Magazine  1980

Av
Jan Freidun Taravosh, teologi student vid Inst Theol Universitas Upsaliensis
och skribent för Röster för Zimbabwe
lördag den 27 februari 2010
Inledning:


för några dagar sedan fick vår webbredaktion ett mail från en engagerad student som frågade på vilket sätt Zimbabwe kunde definieras som en kristen stat som efterlever kristna värderingar.
Jag skulle uppskatta om du kunde ge mig svar på hur man ska svara på
Att Zimbabwe som kristen stat bör handla efter de kristna normerna.
- Hur Zimbabwe kan kalla sig en demokrati
- Varför Robert Mugabe ska fortsätta vara en ledare för Zimbabwe


Hur mycket spelar kristendomen in i Zimbabwe idag när det gäller politik och lagar etc.?
Jag tog mig an att försöka svara på denna frågan, och eftersom jag är teologi student tänkte jag mig att detta blir nog tämligen enkelt, men ju mer jag tänker på det så nej, det är inte vidare enkelt egentligen. Det är svårt att ge ett enkelt svar på denna fråga



Zimbabwiska statens sekulära och icke – sekulära karaktärsdrag

Republiken Zimbabwe föreskriver religionsfrihet i sin konstitution, det finns många olika religioner i landet, muslimer, traditionella afrikanska religioner, men katolicismen är givet den största religionen. President och ministrar svär alltid ed på bibeln när de antar ett nytt uppdrag. Bland gemene man likväl som inom det politiska ledarskapet finnes en vision att ingen enskild person bör äga de av Gud givna naturresurserna, som skog, vatten jord och dylikt, utan att dessa kan och bör förvaltas av staten. Samtidigt finns en djupt rotad tradition av praktisk marxism i landet, inom facket, skolan, inom olika former av kommunikationssystem och inom tron på kollektivets styrka och individens underordnade roll i förhållande till kollektivet, det statsbärande partiet har en central kommitté , politbyrå och ett presidium inte helt olikt de marxistiska partierna och det väljs och styrs i överensstämmelse med Lenin och Mao Zedongs tanke om demokratisk centralism och än i Zimbabwisk form då även påtagliga tecken av Ubuntufilosofin är tydligt framstående inte bara inom partiet ZANU (P.F.)) utan i hela samhället.

Således kan staten Zimbabwe beskrivas som en blandning av en kristen, marxistisk (el. socialistisk) och Pan Afrikansk stat, men ingen av dessa begrepp kan stå ensamma eller definiera hela det politiska livet i Zimbabwe, här finnes också ex. liberaler och faktiskt helt politiskt obundna parlamentariker och traditionella hövdingar – så i vilken kategori faller dessa människor som också spelar en roll i det politiska livet?

Som läsarna säkert märker är definitionerna problematiska och icke entydiga.

Därför brukar man i media både beskriva Zimbabwe som en kristen, marxistisk eller Pan afrikanistisk stat beroende på vem man frågar.

Zimbabwe en Dynamisk stat

Man kan säga att Zimbabwe är en dynamisk stat och i alla lägen en demokrati, en stat som grundar sig på folkmajoritetens vilja i alla lägen och som en mångkulturell och multietnisk stat. Vad gäller styrelseskick beteckningar så brukar det vanligaste förekommande begreppet inom Zimbabwe antingen vara en demokratisk stat eller helt enkelt en Zimbabwisk stat.
Påståenden om korruption och myten om fascism i Zimbabwe
Vissa oppositionella som tycker om att förolämpa folk har ibland, men inte så ofta längre velat beskriva Zimbabwe som ett land med fascistiska tendenser , detta prat har varit vanligt förekommande ibland under valår för att spetsa till debatten lite, men är ett påstående som saknar grund, gräsrotsrörelsen var på den politiska traditionen vilar har sina rötter i marxismen katolicismen och Pan afrikanismen, alla dessa traditioner förespråkar jämlikhet och alla människors lika värde, dessutom så grundades ju faktiskt Zimbabwe som ett resultat av nedmonterandet av en fascistisk kolonialregim, att anklaga de som bekämpat fascismen för att själva vara fascister det är lite uppochned vända världen, och saknar logik. Måhända att Zimbabwe som land inte är fritt från korruption, men det är ett av de få länder i världen som självmant upprättat en statlig kommitté för att tillhanda ha ärenden och aktivt motarbeta korruption, liksom som i Sydafrika och Folkrepubliken Kina betraktar man korruption i säg som en kontrarevolutionär kraft som i längden hotar samhällets fortsatta utveckling.
Givetvis spelar kyrkan likväl som andra trossamfund och förutom det även idella organisationer som Humana och röda korset/röda halvmånen med flera en mycket aktiv roll i detta arbete.

Slutsats:
I min mening går det inte att sätta in republiken Zimbabwe i ett fack för traditionella styrelsekick, det är det enda svaret jag kan ge,

Solidaritets och antirasistiskt arbete i facebook

NU finns gruppen gör en insats för Zimbabwe på facebook.com
målet är att kunna tackla den skeva mediabevakningen genom att skicka vidare ett brev som kritiserar den skeva bild som finns av landet i västerländsk media, särskilt i fråga om rätten för ideella organisationer att bedriva verksamhet i landet.

till denna grupps arbete kan vi också tillföra som exempel RG Mugabes tal när biståndsorganisationen Humana öppnade upp sitt kontor i Harare, det gäller att bemöta lögner och syna vilka organisationer som är genuina biståndsorganisationer och vilka som har oärliga syften.

Presidentens invigningstal vid humana HQ ZIMBABWE kommer inom kort

Speeches made by the President
Robert Gabriel Mugabe
on the opening of HUMANA People to People Headquarters
(Held in Shona, translated into English)

Forward with the Majority Government
Forward with ZANU PF
Forward with HUMANA PEOPLE TO PEOPLE
Forward with unity
Forward with the upgrading of all the races
Down with laziness

I want to begin by thanking you so much for inviting me to be together with you on this day.
We once came together when we opened the school FRONT LINE INSTITUTE. We got a chance to see the work that was being carried out by our relatives from HUMANA PEOPLE TO PEOPLE.
You have been told already that these are not new people to us, no not at all. They are people we knew during the times of difficulties, when we were in the bush during the liberation struggle in Mozambique, Zambia and Tanzania. We were fighting against "Mabunhu" (the oppressors).

They were some very young ones that time, but now some of them are adults with white hair. They were most of them from universities and colleges. They were sometimes referred to as "reject" people by their governments. The governments were wondering what they were doing, uniting with and assisting those freedom fighters.

We used to go to Denmark uniting with DAPP, but those from the government were staying away from us. They were totally opposed to our goals of the struggle. Regardless of the negative talks from their governments they continued helping us.

After the Lancaster Agreement our friends asked us if they could come home with us. We got on the way together, we came home together. On arrival here they started to help us with the settlement of the refugees that came home from Mozambique. They recognised some areas in which they could assist. This province was the first area they came to, Mashonaland Central Province.
They started by building schools and clinics. Even though they sometimes did not have all the knowledge themselves they learned by doing, and they taught people to do things practically, to be self-reliant. They did the work with a lot of success and they reached their goals.

In Muzarabani I remember when they were building clinics, and of course not to forget the Chindunduma School for 3 000 returning refugees.

Now they have farms. When I came to Frontine Institute five years ago they told me that they were growing paprika. They showed me all they were doing that time.

However they did not only come to Zimbabwe. They went to other countries like Zambia, South Africa, Namibia, Guinea Bissau, Angola, and there they went to different places. They also went to Mozambique, where we came from.

They have done a lot of work and at last their government also agreed that they were doing a good job. The government confessed that they had done something wrong to them.

They are people who are uniting with other people showing humanity.

Humanism means the well-being of people. Humanism is recognizing that your friend or neighbour needs help, it is to give your neighbour wisdom, it is to give somebody dignity, it is to give somebody knowledge in order for them to get out of their problems and get them out of poverty.
The one who spoke just before me like a poem, she said she is not talking as a politician, she is not standing for anybody, she said her words from her heart.

It was a word of humanism for us all to love one another, to understand each other, to stay in peace and stop fighting, so that we can help each other. It is exactly what they are doing.

Here they are with the Headquarters of the Federation, they have been telling me that they are now even in India, and in many other countries in Europe and North America. Soon we are also going to se those people coming here.

Spontaneous speech in English by President Robert Mugabe addressed to people gathered for the official opening of the HUMANA PEOPLE TO PEOPLE Headquarters 16/10 1998.

I was just giving a background of how we came to know each other in those early days when you were still very young those of you who started with us, and you were then kind of rejects in your own society because you would not do as your government and other political parties wanted you to do and be very obedient. You had your own way, you associated with us very early on, which governments could one do, not a single government in Europe associated with us in our struggle for liberation. None at all. Not even those for whom the cause of liberation meant a lot, the British.

They did not associate with us, they regarded us as terrorists, and yet we were fighting against illegality and when the moment came, after Ian Smith in this country had given in, and we agreed at Lancaster House that there should be independence. Legality now came to what was an illegal Rhodesia.

And only two days ago, I received Lady Soames and I was narrating this same story that we brought to Britain legitimacy that had been lost, lost in Rhodesia. And then the Governor came, because now Rhodesia was back to a legal status, to start afresh, but to start also anew on the road to independence.
When Governments would not support us, there were organisations in Europe which did. These young people defied that attitude of Governments and chose to be associated with us, came to our headquarters, worked with us, without adequate means, the little they had; their own skills, their own contributions, that's what they put together, to assist us.

What they organised by way of help amongst the generous people in their own societies, collecting used clothes, and by other means, that was what they relied upon, because they had no real means themselves.

But they had the will. They had the heart. And it was their hearts which spoke. They associated with us to the very last day when we appended our signature at Lancaster House, and then they say to themselves, your freedom has now come, we will go back and join you in the reconstruction and rehabilitation of your society. And they did so, they started here in Mashonaland Central Province building clinics, schools. They did not want to be in the hassle and bustle of cities where there was comfort, no. They wanted to rough it with the poor people, and we are not surprised that they are here in the bush. That is how they started. That is how they like it. Be with the actual people in need. Those suffering. From poverty, from hunger, from ignorance, from disease. These are the people they want to help. I am glad they have now spread themselves, they have grown. They have some means now, although they still have to work to complement what they have, and they tell me that they have spread themselves, even outside Africa, as far afield as India and other countries, America included, and sooner or later, this international Headquarters will see visitors or associates from these countries coming here. We say to them well done. You are part of us. Your revolutionary spirit has blended with our own, and may that spirit of oneness, that bond between hearts, continue, as you do even what we as Governments cannot do. We cannot create federations with India, America etc., but you can. We work at the higher level, at the tower level. Government to government relations that is all we are able to do, associating with organisations like the United Nations. But your association is down on the ground as grassroots with people, and that is much more meaningful. That is substantial. That is well rooted. It also provides that help which is most needed, direly needed in society. When you interact with the actual people, and affect them with your measures. Then you are becoming human, and you are living up to your own appellation; HUMANA PEOPLE TO PEOPLE. I want to thank you for having invited me. What I said came from the heart.

När en NGO går för långt i Zimbabwe gör en insats för Zimbabwe

I dagarna författade jag här på rösterförzimbabwe ett brev till redaktionen på tidningen proletaren som även om den är förhållandevis liten och inte alltid har rätt i upplagan e den enda tidning jag känner till i Konungariket Sverige som öppet och ärligt försöker sätta sig in i situationen i Zimbabwe på allvar.

Detta brev skickades genom Epost, det allmängiltiga innehållet passar dock även för bloggen och får gärna skickas vidare av Zimbabwevänner också till andra tidningar. Uppge isåfall bloggens webadress. Det bör kunna användas som ett öppet brev till hela pressen, även etablerad västmedia och precis som proletären även andra relevanta tidningar i folkrörelse Sverige
Brevet

HEJ IDAG LÄSTE JAG I THE ZIMBABWE GAURDIAN ONLINE (talkzimbabwe.com) att den
inkluderande regeringen i Zimbabwe under ledning av President Mugabe premiärminister Tsvangirai och
ställföreträdande Preimärminister Proffesor Mutambara bestämt förjuda de idella
organisationer att dela ut gratis mat till folk för att försöka påverka den politiska
processen i zimbabwe. det står i artikeln nedan att det var KAMRAT MADE som gick ut med
ett uttalande å den inkluderande regeringens vägnar, men de betyder inte att NGO's inte
får arbeta i landet, vad det innebär e att de inte tillåts blanda sig i eller försöka
manipulera väljarna som snart ska rösta om den nya konstitutionsförslaget.

Snälla nån, uppmärksamma detta innan DN å andra tidningar går ut med att zimbabwe inte
tillåter bistånd!!! och gör det fort!


alla vänligt sinnade läsare gör en insats och sprid vidare detta brev.

Mugabe, Nehru, Gandhi alla är dom fredens och frihetens hjältar

Mugabe, Nehru, Gandhi alla är dom fredens och frihetens hjältar

”Socialism är inte en livstil utan ett givet vetenskapligt tillvägagångsätt till sociala och ekonomiska problem”

Nehru

”Ett uns praktik är värt mer än tonvis av predikan”

Gandhi

”de säger du bör vända andra kinden till: jag säger jag har vänt andra kinden till problemet är att jag har inte tre kinder, jag har bara två och det finns en gräns till hur många kinder man kan vända till”

Mugabe


Jag tycker alltid och har ständigt tyckt att av stora män och kvinnor i världspolitiken så finns det många som helt visst kommer ifrån olika kulturer. Givetvis Sonia Ghandi exempelvis en annan bekgrund än Joice Mujuru och säkerligen är inte Lenin den samme som Kim Il Sung, men det ar inte viktigt var ifran de kommer utan vilka principer det handlar om
mediabilden av progressiva politiker

men i modern tid är det viktigt vad media väljer att förmedla och inte väljer att förmedla om vi tar en person som Nehru som liksom Mugabe både varit ett lands premiärminister som tagit stort socialt ansvar nationellt ( i republiken indien) men också en internationell statsman inom alliansfria rörelsen. Nehru betraktas liksom kollegan mahatma Gandhi gärna som rättvisans och fredens män inte bara i indien utan i hela världen, både sedan tiden före landets självständighet och tiden efteråt. Liksom de två indierna som gjort historiska underverk för indiens folk betraktar Zimbabwes folk fortfarande sin Mugabe som en hjälte – de är glada att han inte dog den matyrdöd som hans fredsaktivist kollega Gandhi dog i Indien – men få vill i väst vill framställa Kamrat Mugabe som något annat än en gammal knäppgök.

Vilken bild media har av Mugabe

Jag tror själv de västerländska ledarna kanske är avundsjuka – reinfeld brown och berlusconi är ju inte direkt av samma kaliber som folkrörelse-ledaren Mugabe.

Det är min åsikt att man inte bör skämmas för att vara revolutionär, men man bör också vara ödmjuk och öppen för förslag och vara pragmatisk, sådan är Mugabe, en principfast men ödmjuk revolutionär.

Besvikelsen bland Zimbabwes bönder påtaglig när tidskriften New Farmer försvinner

Besvikelsen bland Zimbabwes bönder påtaglig när tidskriften New Farmer försvinner

Idag den 26 februari 2010 nåddes läsare av det sorgliga beskedet att den fantastiska tidningen som var nummer 1 på jordbruksfrågor i Zimbabwe gått ur tryck – en insändare med betäckningen orolig bonde, skriver med iver att han hoppas att tidningen kommer att komma åter i produktion inom en snar framtid – tyvärr vet ingen av oss, varken i Zimbabwe eller här om så någonsin kommer bli fallet, det verkar väldigt oklart i dagsläget.

Synd eftersom att precis som det står i insändaren var New farmer en teknisk tidskrift som verkligen gav nya bönder praktisk handledning och särskilt då de bönder som har tilldelats helt ny jord och helt nya verktyg efter jordbruksrevolutionens seger. Det kan inte sägas att om tidningen dragits in pga ekonomiska svårigheter för vi hoppas att den inte försvinner för gott.
Annars kommer alltid minnet av denna fina tidning säkerligen leva kvar i zimbabwiska böndernas och i skribenterna på rösterförzimbabwes hjärtan.
Jag kom först i kontakt med tidningen via internet, det var ju för några år sedan men minnet av det jag läste lever ändå kvar, en entusiastisk tidning, skriven av jordbrukare för jordbrukare
Det var något riktigt härligt med New Farmer - härligt på det där riktigt zimbabwiska sättet i äkta Ubuntu anda. I Zimbabwe lever en säregen men mycket dynamisk och vacker politisk idé som formats dels av de finaste afrikanska traditioner a la ubuntu och revolutionära strömningar från marxismen och Mao Zedongs tänkande som blev en verklig nödvändighet under berfrielsekrigets dagar, samtidigt har samhället en annan dynamik i det mångkulturella och multietniska samhället som det är.

I självständiga Zimbabwe finns många sorters företag eller kooperativ som relaterar till jordbruket på olika sätt och det går därför inte att förringa den betydelse som tidsskrifter som New Farmer kan spela i samhällsutvecklingen.

Zimbabwes folk har aldrig varit ett folk som önskat leva i ett land styrt av mekaniska dogmer eller så, man kan säga att det faktiskt är påtagligt att Zimbabwierna är väldigt praktiska och pragmatiskt lagda människor som verkar se det bästa i allting – synd då att en så bra och praktiskt lagt tidning försvinner.

President Mugabe – internationell statsman av den bästa sorten

Jag vet inte om Ni har tänkt på detta men det finns gott belägg för att President Mugabe skulle kunna betraktas som en internationell statsman, hans meritlista är lång – hängiven pedagog strategisk revolutionär, erfaren medlare och fredsmäklare, duktig förhandlare, kunnig diplomat.

Jag tänker särskilt på hans senaste framträdande vid COP 15 som visas på bilden ovan.
Robert Mugabe är den typen av person som vet att kulturella skillnader måste respekteras men att rättvisa inte har några nationsgränser. På COP 15 sammanträdet, fan vi honom obehindrat och på ett kunnigt sätt dra validerade paraleller mellan den västerländska kapitalismens finanskris och effekterna för de fattiga i utvecklingsländerna. I detta skede talade Presidenten inte bara om behovet av att stärka den självständiga ekonomin i Zimbabwe utan för en ny ekonomisk världsordning som kan möta den ohämmade globaliserings expansionshysteri och så blev veteranpresidenten återigen Kamrat Mugabe med all världens kämpande folk, både inom och utanför Afrika.

Än dock är han alltid lika ödmjuk Mugabe
vilken kille.

Tveksamt handlande från Tsvangirais falang missnöjer The Heralds läsare

I den Zimbabwiska tidningen The Heralds nätupplaga, skriver en man med underskriften trött medborgare en artikel med titeln, ge MDC -T röda kortet.

artikeln resonerar med humor men ändå visst allvar till frågan om varför MDC falangen under ledning av Morgan Richard Tsvangiari (hädanefter refereade till med förkortningen M.R.T) inte kan acceptera det regeringsamarbete de själva skrivit under på. insändaren pekar på att det är osmakligt och opassande, ja rent av irriterande att se valaffischer med budskapet, "the time is now( på eng. ungefär tiden är inne) som kampanjar för den nu sittande premiärministern på ett agiterande sätt, trotts att valet inte skall hållas förän 2013 och Premiärministerns falang faktiskt ingått i ett samarbete på fredens och samarbetets grundval i den inkluderande regeringen.

Vad skribentens insändare klagar på kan för den ovetande läsaren te sig som en trivialsak, kanske tänker Ni vad gör en liten affisch i köpcentren när folk är ute och går?
men det är viktigt att förstå att gemene man i Zimbabwe inte tänker på samma sätt. att piska upp osämja på det sätt som MDC -T ibland brukar försöka göra det är inte populärt bland vanligt folk även om rika västländer brukar djubla ordentligt när det händer, men de flesta zimbabwier som vill ha lugn och ro nu efter en utmattande valrörelse ser denna typ av budskap som höjden av arrogans och oförskämdhet. Det finns en risk att en läsare på grund av att han/hon är irriterad på premiärministerns ibland nochalanta agerande blossar upp lite väl hårt, i fråga om den sagda affischen, men den nyfikne på Zimbabwiska samhället bör veta att politisk agitation är mest väntat kring valår och förekommande av affischer som dessa kan tolkas som att s.k oppositionspartier försöker ogiltigförklara den validerade och av majoriteten accepterade demomkratiska processen i landet.

Rubriken - Ge MDC - T det röda kortet kan ses som en skämtrubrik -men till skilldnad från skämrubriker som "mat menad för justin timberlake gör hund sjuk" vilka ibland förekommer i The Herald, är det dock tydligt för en van läsare att i just denna artikel då ligger det en aning allvar i rubriken också tycker jag, men det är som sagt hur jag ser det hela.
Jan
Röster För Zimbabwe

självständigheten är inte förhandlingsbar, ned med de illegala sanktionerna

Lyckan når de progressiva studenter och andra unga som genom att läsa internationella och afrikanska tidiningar och nyhetssidor på webben som når den läsare som för länge sedan hat tröttnat på imperialismens trångsynhet, och rasism. unga revolutionärer och progressiva demokrater i republiken Zimbabwe tog i dagarna till orda ute fritt på gatorna i det vackra landet Zimbabwe och sade ifrån mot den ekenomiska krigsföring som förs helt orättfärdigt mot deras kära hemland den självständiga republiken Zimbabwe. det går att läsa om i the zimbabwe gaurdian på talkzimbabwe.com

Ingen kan genom att försöka hålla ett helt folk gisslan försöka kränka det folkets fria vilja och suveränitet. emellertid finns möjligheten att VÄSTMAKTERNA nu ser, vem som verkligen vågar säga ifrån. VÄSTMAKTERNA har försökt manipulera andra val, störa freden i mellanöstern, i IRAN, IRAK AFGHANISTAN men också i andra länder som Sydafrika, Vitryssland, Kuba och Korea. Gemensamt för alla dessa länder är att de tillhör den alliansfria rörelsen som står upp för mångkultur, tolerans, mänsklig värdighet och självständighet i hela världen. Svensk media ljuger ofta om att landet Zimbabwe styrs av gamla envisa gubbar, men nu visar faktiskt ZANU PF's ungdomsförbund att de är mogna, att de vågar säga ifrån å ta upp kampen mot rasism och diskriminering i vardagen.

LÄNGE LEVE ZIMBABWE

Ny lagstiftining i Zimbabwe en seger för Zimbabwes folk

tidigare i veckan rapporterade Talkzimbabwe.com den stora nyheten att Zims Parlament har godtjänt lagen indigenization and empowerment law som lägger grunden för en omvälvning av de ekonomiska maktförhållandena i Zimbabwe i enlighet med regeringen och det Revolutionära ZANU PF partiets arbete för att stärka den folkligt centrerade ekonomin i Republiken Zimbabwe.

Under de fem närmsta åren kommer fokus utvecklas så att minst 51 av alla företag i landet ägs av ursprungsbefolkningen, de som diskriminerades hårdast under apartheidregimen. Detta står givetvis inte i motsättning till ett fortsatt internationellt samarbete grundat på ömsesidig respekt.