.png)
Samarbetet med Moçambique ger perspektiv Bortom trångsynta EU-Dekret
inledning:
I Europa finns som många kanske vet en tveksamhet gentemot uppriktigt samarbete med Afrika. Ofta på grund av att det borgerliga etablisemanget har en allmänt nedlåtande attityd gentemot de kämpande folken i dessa länder. De senaste rapporteringarna som ger förhoppningar om en viss attityd förändring hos ett fåtal europeiska länder har väckt etablerade medias intresse. Eftersom att en minister från Danmark nyligen varit på besök i Zimbabwe, och en dialog har öppnats upp för att på nytt öppna den ambassad som stängdes ner i samband med de illegala sanktionernas påträngande år 2002. Konungariket Sverige är aldrig heller sena med att skryta om sin generösa attityd om bistånd till alla länder, men det är viktigt att notera att det är stor skillnad på bistånd och bistånd. Under 2000-talet har Sveriges bistånd aldrig grundats på respektfullt samarbete mellan folkets regering. Tvärt om har biståndet används för att gynna svenska organisationer som verkar i Zimbabwe. Det går egentligen inte att beskriva detta som en uppriktig form av samarbete och bistånd, detta beror på att EU DEKRET om illegala sanktioner i verkligheten sätter käppar i hjulen för ett uppriktigt samarbete grundat på ömsesidigt samförstånd.
Ett Samarbete grundat på Ömsesidigt respekt mellan två folkliga regeringar
För att visa ett och annat för våra läsare som säkert önskar bredda sin horisont bortom dessa trångsynta dekret, så tänkte jag att det finns annat att berätta om. Nämligen samarbete grundat på ömsesidigt respekt som vi alla borde ta efter. Vi exemplifierar det idag med det djupa samarbete som finns med grannlandet Mozambique. Många känner kanske till promemoria för samförstånd inom hälsosektorn som vi har skrivit om tidigare, men samarbetet mellan de två länderna och folken är djupare och mer långtgående än så, den daterar till befrielsekampens dagar.
A luta Continua - Kampen fortsätter:
Samarbete grundat på Kamratlig respekt för självbestämmanderätten
- för ett självständigt Afrika
Zimbabwes folk har liksom Mozambiques folk gått igenom många svåra prövningar för att göra sig fria från kolonialismens bojor, kanske är inte denna historia så väl känd här i Europa och därför måste vi kort gå igenom en bakgrund av kampens historia.
En revolutionär historia
I mitten av 70-talet intensfierades Den revolutionära befrielsekampen Apartheidregimen i . Detta var en tid då det gamla kolonialsystemet hamnade i rejält blåsväder! Under en tid då Folkets revolutionära befrielsekamp intensifierades inte bara i Zimbabwe utan över hela kontinenten. Under dessa år föll Portugals 700 åriga kolonialvälde och i Moçambique grundades en självständig folkrepublik under ledning av den progressiva gräsrotsrörelsen FRELIMO - fronten för Moçambique befrielse. Moçambique blev snabbt en bas för hela Afrikas Befrielsekamp och ZANU revolutionärerna från Zimbabwe upprättade i den nya folkrepubliken sitt huvudkontor. Beläget i huvudstaden Maputo blev det en bas inte bara för guerillakrigsföringen så som man ofta beskriver det, utan också ett huvudkontor för partiets central kommittée där hölls partimöten, det blev också en bas spridandet av häften och pamfletter, och arbeten inom politisk vetenskap som blev ett betydelsefullt verktyg för folkbildningen för de kämpande massorna.
Moçambique en ständig förespråkare för internationellt samarbete
Vissa av våra läsare har kanske läst Moçambiques Presidents tal till FN’s Generalförsamling 2008. Då underströk Kamrat Armando Emilio Guebuza sin uppmuntran till den internationella solidaritetsrörelsen att utveckla sitt samarbete med Mozambique och Afrika. Kamrat Guebuza avslutade också sitt anförande med att tala om vikten av internationellt samarbete med orden: “Herr ordförande, vi skulle vilja upprepa betydelsen av internationellt samarbete för att säkra produktionen av tillräckligt med mat som alla har råd med”
För Moçambique förespråkande för djupgående internationell samarbete en långtgående ambition hos regeringen. Som Nation är Moçambique också en aktiv medlem i alliansfria rörelsen, samfundet för utveckling i södra Afrika och gemensamma marknaden för södra och centrala Afrika. Folket i Moçambique har länge varit en stark förkämpe för stabilitet och fred i södra Afrika och verkar för dessa uppriktiga ideal på många områden. Trotts att Mozambique attackerades av Rhodesias fascistiska krigstyrkor vek folkets sig aldrig i stödet till Kamraterna i Zimbabwe. Över hela Södra Afrika hördes ropen A luta Continua. Vilket är portugisiska för Kampen fortsätter.
Här märker vi en stor skilldnad på den samarbete som förs mellan regeringarna som leds av ZANU-PF respektive FRELIMO, de håller uppe alliansfria rörelsens ideal om ömsesidigt respekt och samförstånd på ett sätt som de länder som verkar under imperialistiska EU-DEKRET aldrig kommer nära. Moçambique är också ett broderland som tillsammans med hela Afrikanska Unionen konsekvent förespråkat ett upphörande av illegala sanktioner gentemot och manat till ett verkligt fördjupande av internationell solidaritet med hela Afrika. I det bilaterala samarbetet upprätthåller också Mozambique Zimbabwiernas rätt till självbestämmande. En grundläggande princip som vare sig regeringen ZANU-PF eller regeringen FRELIMO skulle kunna tänka sig att sätta åt sidan.
Soldiaritet mellan gräsrotsrörelser utvecklas vidare till en solidaritet mellan två självständiga stater.
Den Revolutionära Antikolonialistiska kampen som historiskt fört dessa länder och folk samman lade också grunden för den respekt som allt utbyte som de numera självständiga republikerna har tillsammans. Det är detta som jag tyckte var viktigt att peka på, i väst talar man mycket om bistånd menar jag, men samtidigt driver man på aggressiva sanktioner och hetskampanjer. Vad jag menar är, att utan respekt kan man inte bistå någon. samarbetet mellan Mozambique och Zimbabwe grundar sig på fred och kamratligt samförstånd, och det är på detta sätt bilaterala relationer länder emellan borde föras. I det internationella samarbetet från man inte glömma bort den medmänskliga attityden och människosynen. Det är detta jag tycker är Konungariket Sveriges största brist, här talas det skrytsamt om bistånd, men man förtrampar folkets rätt till självbestämmande och använder allt som oftast “biståndet” som ett verktyg för att främja sina egna intressen, inte för att samarbeta med folket och dess regering. Detta leder till att talet om bistånd lätt förvandlas till ett verktyg för nykoloniala ambitioner, något som säkerligen inte ligger i folkets intresse. I ett annat inlägg kan vi senare gå in mera kritiskt på vad SIDA gör i Zimbabwe. Detta har inte varit huvudsyftet med denna artikel, istället försökte jag ge exemplet ZIM-MOZAMBIQUE en längre historiskt bakgrund, många har kanske läst om promemoria för samförstånd inom hälsosektorn, men detta är som sagt bara ett uttryck för samarbete mellan dessa två broderländer. I de bilaterala relationerna mellan dessa två självständiga stater tycker jag som skribent här på Röster för Zimbabwe att de finns mycket för oss att lära.
Självtillit står inte i motsättning till samarbete
Kamrat Mugabe inspekterade nyligen gruvsektorn i Zimbabwe och sade att “lösningen finns hos oss själva” Det är ständigt viktigt att påpeka den stora betydelse som självtillit har i samhällsbygget, men detta betyder självklart inte att Zimbabwes regering vägrar uppriktigt samarbete med andra länder. relationerna mellan Zimbabwe och Mozambique är ett tydligt exempel som lätt bryter sönder myterna om Zimbabwe som ett världsfrånvänt och från omvärlden isolerat land. De två länderna delar dessutom en revolutionär historia av alldeles särskild betydelse.
Ett Samarbete grundat på Ömsesidigt respekt mellan två folkliga regeringar
För att visa ett och annat för våra läsare som säkert önskar bredda sin horisont bortom dessa trångsynta dekret, så tänkte jag att det finns annat att berätta om. Nämligen samarbete grundat på ömsesidigt respekt som vi alla borde ta efter. Vi exemplifierar det idag med det djupa samarbete som finns med grannlandet Mozambique. Många känner kanske till promemoria för samförstånd inom hälsosektorn som vi har skrivit om tidigare, men samarbetet mellan de två länderna och folken är djupare och mer långtgående än så, den daterar till befrielsekampens dagar.
A luta Continua - Kampen fortsätter:
Samarbete grundat på Kamratlig respekt för självbestämmanderätten
- för ett självständigt Afrika
Zimbabwes folk har liksom Mozambiques folk gått igenom många svåra prövningar för att göra sig fria från kolonialismens bojor, kanske är inte denna historia så väl känd här i Europa och därför måste vi kort gå igenom en bakgrund av kampens historia.
En revolutionär historia
I mitten av 70-talet intensfierades Den revolutionära befrielsekampen Apartheidregimen i . Detta var en tid då det gamla kolonialsystemet hamnade i rejält blåsväder! Under en tid då Folkets revolutionära befrielsekamp intensifierades inte bara i Zimbabwe utan över hela kontinenten. Under dessa år föll Portugals 700 åriga kolonialvälde och i Moçambique grundades en självständig folkrepublik under ledning av den progressiva gräsrotsrörelsen FRELIMO - fronten för Moçambique befrielse. Moçambique blev snabbt en bas för hela Afrikas Befrielsekamp och ZANU revolutionärerna från Zimbabwe upprättade i den nya folkrepubliken sitt huvudkontor. Beläget i huvudstaden Maputo blev det en bas inte bara för guerillakrigsföringen så som man ofta beskriver det, utan också ett huvudkontor för partiets central kommittée där hölls partimöten, det blev också en bas spridandet av häften och pamfletter, och arbeten inom politisk vetenskap som blev ett betydelsefullt verktyg för folkbildningen för de kämpande massorna.
Moçambique en ständig förespråkare för internationellt samarbete
Vissa av våra läsare har kanske läst Moçambiques Presidents tal till FN’s Generalförsamling 2008. Då underströk Kamrat Armando Emilio Guebuza sin uppmuntran till den internationella solidaritetsrörelsen att utveckla sitt samarbete med Mozambique och Afrika. Kamrat Guebuza avslutade också sitt anförande med att tala om vikten av internationellt samarbete med orden: “Herr ordförande, vi skulle vilja upprepa betydelsen av internationellt samarbete för att säkra produktionen av tillräckligt med mat som alla har råd med”
För Moçambique förespråkande för djupgående internationell samarbete en långtgående ambition hos regeringen. Som Nation är Moçambique också en aktiv medlem i alliansfria rörelsen, samfundet för utveckling i södra Afrika och gemensamma marknaden för södra och centrala Afrika. Folket i Moçambique har länge varit en stark förkämpe för stabilitet och fred i södra Afrika och verkar för dessa uppriktiga ideal på många områden. Trotts att Mozambique attackerades av Rhodesias fascistiska krigstyrkor vek folkets sig aldrig i stödet till Kamraterna i Zimbabwe. Över hela Södra Afrika hördes ropen A luta Continua. Vilket är portugisiska för Kampen fortsätter.
Här märker vi en stor skilldnad på den samarbete som förs mellan regeringarna som leds av ZANU-PF respektive FRELIMO, de håller uppe alliansfria rörelsens ideal om ömsesidigt respekt och samförstånd på ett sätt som de länder som verkar under imperialistiska EU-DEKRET aldrig kommer nära. Moçambique är också ett broderland som tillsammans med hela Afrikanska Unionen konsekvent förespråkat ett upphörande av illegala sanktioner gentemot och manat till ett verkligt fördjupande av internationell solidaritet med hela Afrika. I det bilaterala samarbetet upprätthåller också Mozambique Zimbabwiernas rätt till självbestämmande. En grundläggande princip som vare sig regeringen ZANU-PF eller regeringen FRELIMO skulle kunna tänka sig att sätta åt sidan.
Soldiaritet mellan gräsrotsrörelser utvecklas vidare till en solidaritet mellan två självständiga stater.
Den Revolutionära Antikolonialistiska kampen som historiskt fört dessa länder och folk samman lade också grunden för den respekt som allt utbyte som de numera självständiga republikerna har tillsammans. Det är detta som jag tyckte var viktigt att peka på, i väst talar man mycket om bistånd menar jag, men samtidigt driver man på aggressiva sanktioner och hetskampanjer. Vad jag menar är, att utan respekt kan man inte bistå någon. samarbetet mellan Mozambique och Zimbabwe grundar sig på fred och kamratligt samförstånd, och det är på detta sätt bilaterala relationer länder emellan borde föras. I det internationella samarbetet från man inte glömma bort den medmänskliga attityden och människosynen. Det är detta jag tycker är Konungariket Sveriges största brist, här talas det skrytsamt om bistånd, men man förtrampar folkets rätt till självbestämmande och använder allt som oftast “biståndet” som ett verktyg för att främja sina egna intressen, inte för att samarbeta med folket och dess regering. Detta leder till att talet om bistånd lätt förvandlas till ett verktyg för nykoloniala ambitioner, något som säkerligen inte ligger i folkets intresse. I ett annat inlägg kan vi senare gå in mera kritiskt på vad SIDA gör i Zimbabwe. Detta har inte varit huvudsyftet med denna artikel, istället försökte jag ge exemplet ZIM-MOZAMBIQUE en längre historiskt bakgrund, många har kanske läst om promemoria för samförstånd inom hälsosektorn, men detta är som sagt bara ett uttryck för samarbete mellan dessa två broderländer. I de bilaterala relationerna mellan dessa två självständiga stater tycker jag som skribent här på Röster för Zimbabwe att de finns mycket för oss att lära.
Självtillit står inte i motsättning till samarbete
Kamrat Mugabe inspekterade nyligen gruvsektorn i Zimbabwe och sade att “lösningen finns hos oss själva” Det är ständigt viktigt att påpeka den stora betydelse som självtillit har i samhällsbygget, men detta betyder självklart inte att Zimbabwes regering vägrar uppriktigt samarbete med andra länder. relationerna mellan Zimbabwe och Mozambique är ett tydligt exempel som lätt bryter sönder myterna om Zimbabwe som ett världsfrånvänt och från omvärlden isolerat land. De två länderna delar dessutom en revolutionär historia av alldeles särskild betydelse.
Bilder ovan 1. Moçambiques flagga 2. En Frelimoflagga 3. (bilden till vänster:) Kamrat Mugabe tillsammans med Kamrat Guebuza i Moçambique november 207
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar