Kamrat Thabo Mvuyelwa Mbeki
“Jag föddes in i Kampen” har han sagt, ett stående citat som går att läsa i Partiet ANC’s biografi om denne framstående politiker.
Kamrat Thabo Mbeki är kanske idag mest känd för att ha vunnit Samfundet för utveckling i södra Afrikas stora förtroende att agera som medlare i konflikter, Kamrat Mbeki har varit en stor resurs i medlande mellan den bångstyriga oppositionen i Zimbabwe och Regeringen. Kamrat Mbeki är känd för att vara en tålmodig man och i sin roll som medlare har han imponerat många.
Kamrat Mugabe har beskrivit honom som vår heroiske diskussionsledare och i sitt tal den 15 september 2007 hedrade han Kamrat Mbeki med de följande orden: “Jag trodde att jag kände honom förr, men nu känner jag honom mer genomgående, han är en man som inte låter ett problem besegra honom, han är en man som aldrig accepterar ett nej som svar. Han är också en man som använder sitt begåvade intellekt för uppfinna olika vägar och formler genom att ge förslag”
Mbeki beskrivs som en uppfinningsrik man av fler än Kamrat Mugabe I biografin uttrycks i första stycket att Kamrat Mbeki är känd hos många som en uppfinningsrik man, som det står uttryckt i biografin med andra ord: "Folk tycker om att identifiera Mbeki som en självständig och originell tänkare, hans profil som policyutformare och medlare har byggts upp genom ett livslångt engagemang inom rörelsen."
Mot bakgrund av allt detta är det omöjligt att inte se varför Kamrat Mbeki sågs om ett självklart val att arbeta som medlare inom samfundet för utveckling i södra Afrika(SADC).
Många anser detta som en given uppgift för Mbeki och han har vunnit folkmassornas respekt därigenom, inte bara i sitt hemland utan runtomkring i regionen och säkerligen också världen över.
Men Mbekis politiska engagemang och liv som politiker och aktivist börjar inte och slutar med hans roll som erkänd medlare.
Kamrat Mbeki gick med i ANC’s ungdomsförbund när han var 14 år gammal. han växte upp i ett hem där båda föräldrar var lärare och aktivister hade Mbeki familjen ofta mycket böcker hemma och tidigt blev unge Thabo Mbeki aktiv i skolfrågor och hans engagemang ledde till att han blev vald till sekreterare för Afrikanska studenters förbund.
Kamrat Mbeki var student vid Lovedale institute i slutet av 50-talet talet men som student där fick han problem då det bröt ut en strejk som gjorde det omöjligt för Mbeki att slutföra sina studier vid institutet.
Afrikanska studenters förbund kollapsade också, efter att många av dess medlemmar arresterats.
Kamrat Mbeki vet därför själv genom praktisk livserfarenhet erfarenhet att det inte var lätt att växa upp i den människofientliga miljö som rådde i apartheid regimens Sydafrika,
kring samma tid, en tid då klimatet hårdnade för de människor som var politiskt organiserade och kämpade för rättvisa, då tog den fascistiska staten allt hårdare tag gentemot dem som var aktiva. Kamrat Thabo Mbekis far, Govan arresterades och dömdes till livstids fängelse.
kring samma tid, en tid då klimatet hårdnade för de människor som var politiskt organiserade och kämpade för rättvisa, då tog den fascistiska staten allt hårdare tag gentemot dem som var aktiva. Kamrat Thabo Mbekis far, Govan arresterades och dömdes till livstids fängelse.
1962 beordrades därför Kamrat Mbeki av kamraterna i ANC att lämna landet, då det bedömdes säkrare för honom att agera utomlands i Exil,
Mbekis engagemang för studier och politiskt arbete slocknade aldrig trotts motgångarna, tidigare hade han studerat som korrenpondensstudent, efter en tid i Tanzania flyttade Kamrat Mbeki till London och tog där ekonomiexamen på Sussex Universitet.
Eftersom att han ännu brann för studentfrågor så kunde han under sin tid exil spela en mycket framstående roll i uppbygget av ANC’s student och ungdomsavdelningar. Efter sina studier så arbetade han tillsammans med Kamraterna Oliver Tambo och Yusuf Dadoo på ANCs kontor i London tills det att Kamrat Mbeki 1970 sändes till Sovjetunionen (SSRU) för militär träning, senare samma år anlände han i Lusaka, Zambia där han blev utnämnd till assisterande sekreterare i det revolutionära rådet.
Eftersom att han ännu brann för studentfrågor så kunde han under sin tid exil spela en mycket framstående roll i uppbygget av ANC’s student och ungdomsavdelningar. Efter sina studier så arbetade han tillsammans med Kamraterna Oliver Tambo och Yusuf Dadoo på ANCs kontor i London tills det att Kamrat Mbeki 1970 sändes till Sovjetunionen (SSRU) för militär träning, senare samma år anlände han i Lusaka, Zambia där han blev utnämnd till assisterande sekreterare i det revolutionära rådet.
Kamrat Mbeki reste under sin exil runt mycket för väcka internationell förståelse och stöd för kampen mot apartheid regimen. 1973-1974 var han i Botswana och förde diskussioner om att öppna ett ANC kontor där. Kamrat Mbeki tjänade också som tillförordnad ANC representant i Swaziland 1975 och utnämndes samma år till sin post i ANCs Nationella Exekutiva Kommitté.
Under 80-talet blev Kamrat Mbeki ansvarig för att leda ANC’s avdelning, för information och publicitet och samordnade där dels diplomatiska kampanjer men blev också en betydelsefull drivkraft för att ändra internationell medias syn på apartheid regimen - där spelade Kamrat Mbeki en nyckelroll, hans hängivna arbete med media, publicitet och information gav honom en given plats som ansvarig för ANCs avdelning för internationella angelägenheter 1989,
Mbeki arbeta ständigt för att öka människors förståelse för kampen och höll ofta föreläsningar, skrev artiklar och höll många tal som visade åhörarna vikten av att vidga sinnena. Kamrat Mbeki gav åhörarna prov på sitt breda kunnande, och sin djupa förståelse för samhällsutvecklingens olika mekanismer, och under sina många rundresor till olika länder hjälpte han i sann revolutionär anda många människor att bättre förstå varför kampen för rättvisa är så nödvändig. detta förde han fram I arbeten, artiklar och tal som exempelvis den historiska orättvisan, vilken presenterades av Kamrat Mbeki vid ett seminarium i Ottawa 1978. I detta arbete lyfte han skarpsynt och dialektiskt fram det historiska sambandet mellan kapitalismen och den koloniala expansionen, och Boernas återgång till den Patriarkala ekonomin. I detta tal klargjorde Kamrat Mbeki för den revolutionära ståndpunkten, då han åberopade sig på Friedrich Engels och förklarade för åhörarna om den historiska rätten till att göra revolution.
Ifrån detta tal härstammar också ett av Kamrat Mbekis mest illustrativa uttalanden som uppmanar åhörarna att kasta bort fördomarna. “för som massorna sedan länge redan upptäckt så är antitesen till vit överlägsenhet, avskildhet och arrogans inte en svart version av samma praktik.
I den fysiska världen kan svart må så väl vara motsatsen till vitt, men i en värld av sociala system, har social teori och praktik lika mycket att göra med hudpigment som barnafödande har att göra med storken. Att sammanföra de två är att hitta på en fabel med det medvetna eller omedvetna syftet att gömma undan verkligheten”
[...] “Den revolutionära ståndpunkten är just exakt den att avlägsna dessa frågor om färg, ras nationalitet och köns differentiering från rationellt mänskligt tänkande och beteendes sfär och därigenom avslöja all former av färg, ras nationalitet eller konstmässiga fördomar som irrationella."
Kamrat Mbeki författade många artiklar under 80-talet, i egenskap av ansvarig för information och publicitet gav han med lika brinnande revolutionär entusiasm New York Times läsare en nödvändig insyn om kampens nödvändighet, då han sade i den slagkraftiga artikeln, med namnet Att reformera apartheid gör inte slut på slaveriet:
I den fysiska världen kan svart må så väl vara motsatsen till vitt, men i en värld av sociala system, har social teori och praktik lika mycket att göra med hudpigment som barnafödande har att göra med storken. Att sammanföra de två är att hitta på en fabel med det medvetna eller omedvetna syftet att gömma undan verkligheten”
[...] “Den revolutionära ståndpunkten är just exakt den att avlägsna dessa frågor om färg, ras nationalitet och köns differentiering från rationellt mänskligt tänkande och beteendes sfär och därigenom avslöja all former av färg, ras nationalitet eller konstmässiga fördomar som irrationella."
Kamrat Mbeki författade många artiklar under 80-talet, i egenskap av ansvarig för information och publicitet gav han med lika brinnande revolutionär entusiasm New York Times läsare en nödvändig insyn om kampens nödvändighet, då han sade i den slagkraftiga artikeln, med namnet Att reformera apartheid gör inte slut på slaveriet:
“Varken African National Congress eller de miljoner demokratiskt sinnade sydafrikaner som det representerar eller likväl de självständiga länderna som är våra grannar behöver övertygas om önskan om fredlig förändring. Under årtionden eftersträvade vi precis det. men genom dessa årtionden använde susessiva vita regimer våld för att trycka ned vår fredliga kamp. De förtrycka folken i Sydafrika hade varit mindre än mänskliga om de inte hade beslutat att för att kunna realisera sina legitima strävanden måste de själva ta upp vapen”
Skarp kritik till dubbelheten och hyckleriet i väst levererades också till kryperiet anfört av Reagan administrationen. vilket tydligt lyftes I artikeln med den slagkraftiga rubriken, Fredlig kamp är meningslöst.
Kamrat Mbeki, hängiven i sitt arbete för rättvisa och fred kom också att bli utnämnd av president Kamrat Nelson Mandela till ställföreträdande president i den första nationella enighetsregering i Sydafrika efter valen 1994.
mellan åren 1997-2007 var Kamrat Mbeki ordförande för ANC och tjänade från den 16:e juni 1999 fram till 24 september 2008 också som Republiken Sydafrikas President.
Kamrat Mbeki är aktiv i politiken än idag idag förutom i sin erkända roll som medlare inom SADC är han också medlem i ANCs Nationella Exekutiva Kommitté och ANCs Nationella Arbetskommitté
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar