"Vi ser åt öst!"
EN PRESENTATION AV DEN SJÄLVSTÄNDIGA REPUBLIKEN ZIMBABWES EKONOMISKA PROGRAM OCH INTERNATIONELLA RELATIONER
INLEDNING
Innan jag börjar min presentation av det självständiga Zimbabwes Se åt öst policy
vill jag bara understryka betydelsen och värdet av att respektera den självständiga republiken Zimbabwes strävande för att slå vakt om sin självständighet.
Ni som tidigare har läst mina politiska artiklar kommer känna igen temat
då jag återkommer till detta i flera av dem.
Jag vill understryka att tonvikten vid självständighets politik inte bara är något jag betonar extra för att jag tycker det är ett spännande och inspirerande ämne.
Den oerhörda vikten vid denna politik har inte slagits fast av mig genom mina artiklar
utan av Zimbabwes folk i enighet med §1 i första kapitlet av konstitutionen. där det går att läsa:
“Zimbabwe är en suverän republik och skall vara känd som ‘Republiken Zimbabwe’"
Denna paragraf som är första punkten i konstitutionen gör det allt tydligare
hur högt självständighet värderas
och hur innerlig strävan efter att slå vakt om den är för Zimbabwes folk.
Det finns många olika aspekter av Zimbabwes samhällsystem som ät intressanta att att ta upp, emellertid är värnande om självständighet hursomhelst den utgångspunkt, den grundbult, som hela samhällssystemet vilar på. Det är den anda som genomsyrar hela samhället.
Låt mig nu inledningsvis vidare ta ett typiskt exempel ur den politiska sfären
och berätta kortfattat om landets historia:
Inom den politiska rörelsen finns tre uttryck som är mycket vanliga:
Pamberi nekubatana!
Phambili lokubambana!
Long live our unity!
De ovan nämnda uttrycken är i det politiska livet mycket vanligt förekommande slagord
de betyder alla samma sak, fast på tre olika språk.
Pamberi nekubatana! är shona
Phambili lokubambana! ndebele
Long live our unity! är engelska
orden betyder Länge leve vår enighet! på svenskaoch är väl bekanta
för varje Zimbabwier, oavsett ursprung.
Zimbabwes historia före självständiga republikens grundande är en historia om ett land som präglats av kolonialt förtryck, fascism apartheid, etnisk och klassmässing segregering.
Innan självständigheten från brittiska imperiet och apartheidstyret i dåvarande Rhodesia, åtnjöt inte folket någon självbestämmanderätt, och därtill ännu värre räknades inte majoriteten av befolkningen som folk, man hade rösträtt baserat på inkomst.
Där rådde systematiserat ras/klass segregerade förhållanden i skolor, bostadsområden och yrkeslivet. också ägandeförhållanden i samhället var uppdelade efter samma mönster.
Landet var inte en demokrati utan ett minoritetsvälde.
Det är inte för intet som landets president Kamrat Robert Gabriel Mugabe
sade såhäri ett av sina valtal i år efter 28 års självständighet:
“Vår enighet var och förblir ett verktyg för att konsolidera vår revolution”
Kampen för fortsätter!
Det är inte för intet Zimbabwes Vice President kamrat Joice Mujuru i sitt öppnande tal
på en politisk workshop 15 Mars 2007 sade följande:
“Genom att vi distribuerade jord till de svarta zimbabwierna rörde vi uppenbarligen vid en känslig nerv, för vilket våra forna kolonial herrar kommer arbeta dag och natt för att försäkra att anda forna kolonier inte följer samma mönster. I andra forna kolonier har inte politisk självständighet följts av ekonomiskt bemyndigande för ursprungsbefolkningen.
De forna kolonial herrarna kommer därför göra allt
för att modellen tagen i bruk av Zimbabwe inte ska lyckas.
Precis som när vi offrade oss för att befria vårt land politiskt. just så bör vi förvänta oss att bli demoniserade när vi kämpar för att få kontroll över de viktigaste produktionsmedlen”
Om demoniseringskampanjer har jag tidigare skrivit artikeln
“Skevheten i etablissemangets mediabevakning om ZIMBABWE:
används i ett led att sprida fördomar om Afrikas folk.”
På sätt och vis återknyter detta arbete till en del av detta tema:
nämligen myten om det “isolerade, Zimbabwe, med ett verklighetsfrånvänt ledarskap”
Jag vill här i den artkel ta upp att något av det mest centrala och den mest fundamentala betydelsen av självständighet och självbestämmanderätt det är att folket själv tillsammans med sina egna ledare väljer det som passar bäst och De behöver inte svara mot
forna kolonialmakters trångsynta diktat.
Dessutom kommer jag i denna artikel slå sönder myten om:
Republiken Zimbabwe som ett land isolerat från omvärlden.
Myten som är en osanning framdriven av ett fåtal imperialistiska stormakter
vilka är av åsikten att begreppet omvärlden börjar och slutar vid dessa stormakters gränser och att begpreppet defineras efter graden av deras inflytande.
Ur denna synvinkel är självständiga Republiken en olydig utmanare som trotsar detta kolonialistiska synsätt och starkt motsätter sig den imperialistiska världsordningen,
genom att bära självständighetens baner högt och tänka efter eget huvud i fråga om ekonomisk politik och internationella relationer, enligt normer som inte svarar mot västimperialismens diktat.
Detta är bakgrunden till myten om ett isolerat och världsfrånvänt land.
Dagens artikel har rubriken “Vi ser åt öst!” och följer temat:
“EN PRESENTATION AV DEN SJÄLVSTÄNDIGA REPUBLIKEN ZIMBABWES EKONOMISKA PROGRAM OCH INTERNATIONELLA RELATIONER”.
Den har alltså ett tema som näst intill inte alls skildras i västliga medier, men det finns också en värld bortom väst.
Med dagens artikel har jag därför valt som utgångspunkt en intervju från ett valmöte med
Kamrat President Robert Gabriel Mugabe, en intervju som gjordes av en reporter
från den arabiska tv kanalen al-Jazeera, på plats i Mashvingo, Zimbabwe.
Intervjun sändes i kanalen den 25 mars 2008
"Vi ser åt öst, vi har massor av vänner i öst":
Myten om det isolerade Zimbabwe
“Vi ser åt öst och vi har massor av vänner i öst och titta, allt det här, är nu genom resurser som vi får där. Och redan nu har vi börjat ingå kompanjonskap, olika slags kompanjonskap. Med kineserna, indierna, indoneserna och iranierna över alla sektorerna, och dessa kommer att bära frukt och de för in investeringar. [...]
Väst ger aldrig investeringar till utvecklingsländer, aldrig."
- Kamrat President Robert Gabriel Mugabe från en intervju med al-Jazeera
den 25 mars 2008
Ovan ser vi ett exempel på en sida av historien som vi inte hör om i västmedia.
Jag tror detta har att göra med att etablissemanget i väst som intensivt verkar med sin lobbyverksamhet för upprättandet av en nykolonial maktordning på den afrikanska kontinenten,- en av världens rikaste kontinenter på naturresurser- inte tåler att visa ett exemplet Zimbabwe som så resolut kämpar om en vision om ett annat samhälle.
Jag tror också det handlar om att man inom etablissemanget i väst hänger kvar i föreställningarna om att allt positivt som kommit till Afrika har kommit genom “det mer civiliserade” väst
och utöver detta:
man vill inte heller visa folk i denna delen av världen
att det finns andra sätt att organisera samhället än den nyliberala modellen.
Jag menar, vanligt folk -det må så här i Sverige eller för den delen över hela världen-
tjänar ingenting på de fördomar och hatbudskap
som sprids genom etablerade medier om Zimbabwe.
Det är vår konsekventa uppfattning här på Röster för Zimbabwe att det finns många positiva erfarenheter att dra av den modiga kampen som förs av Zimbabwes folk och dess ledare
mot de imperialistiska makterna.
Det blir allt mer uppenbart att etablissemanget inte vill sätta det självständiga Zimbabwe som positivt exempel för att kamp lönar sig, eller som en modell för ett annat samhälle grundat på andra värderingar än just den “västerländska” nyliberala modellen är möjligt.
Många som läser “artiklar” om Zimbabwe får aldrig en verklig presentation av folket och dess folkregerings strävan, historia eller målsättningar. Den svenska etablerade media rapporteringen, vill hellre som för det mesta när det gäller Afrika, skildra en bild av fattiga samhällen där folk antigen behöver “vår hjälp” för att klara sig eller helt enkelt bara skildra dessa samhälle som främmande, underliga och oresonliga.
De vill inte visa på ett att folk och en folkregering med tydliga mål och som konsekvent agerar för att bygga upp ett bättre samhälle.
Allt detta -för att fatta sig kort- helt enkelt eftersom att de vill att vi endast ska tänka i banorna: väst är bäst. Att vi ska tänka: att alla som strävar efter något annat är synonymt med misslyckade - eller kanske till och med- galna typer som vi inte har något gemensamt med.
Det är dessa attityder och föreställningar vi på Röster för Zimbabwe starkt motsätter oss.
Vi håller inte med om att begreppet “omvärlden” börjar vid Förenta Staterna
och slutar vid Förenade Kungariket.
Den synen är den som de imperialistiska stormakterna, etablissemanget,
och de etablerade medierna driver på folk.
Den om den så “lilla” “fattiga” “misslyckade” och “isolerade” Republiken Zimbabwe,
grundar sig på förlegade och fördomsfulla och kolonialistiska värderingar.
Denna synen ger en bild som inte stämmer över med sanningen, och eftersom att alla perspektiv på saken skulle kunna mana till mer förståelse, sympati eller -kanske det för etablissemanget värsta de kan tänka sig- progressiv solidaritet med Zimbabwes modiga folk och dess ledare plockas bort så gäller det särskilt insiktsfull information som exempelvis denna ovan citerade intervju med President Kamrat Robert Gabriel Mugabe,
direkt inifrån Zimbabwe.
För det är inte meningen att vi skall få höra klarsynta politiska ekonomiska resonemang, få insikter om omvärlden, eller lära oss något annat positivt från ett “isolerat folk med världsfrånvända ledare”. För alla resonemang om isolation och världsfrånvändhet faller ju när vi ser massor av folk som är muntra, målinriktade, medvetna, aktiva och stolta, när vi hör om politiska och ekonomiska åtgärder som ligger bortom den förlegade och trångsynta normen desperat förfäktad av forna kolonialherrar. Det finns en annan bild i verkligheten, nämligen den om ett folk som just genom tålmodig kamp mot
detta trångsynta förlegade och människofientliga system:
*Har vunnit självständighet, makten att styra över sitt eget öde
*Hävdar sin rätt att själva, efter eget huvud få förfoga över alla de medel
som folket och dess egna ledare kan bruka,
för att realisera sin vision om ett annat samhälle
bortom imperialismens referensramar, fritt från kolonialismens bojor.
Ett folk som med fast beslutsamhet lever enligt mottot:
inga utmaningar eller umbäranden kan någonsin övervinna
betydelsen av att vara självständig.
Ömsesidigt respekt:
som grund för alla internationella relationer
Rätten att få bestämma över sitt eget öde åtnjuter Folket i republiken Zimbabwe
eftersom att Republiken Zimbabwe är en suverän stat.
Folket har vunnit sin självständighet genom tålmodig och outtröttlig kamp och kämpar än idag för slå vakt om sin självständighet och sin rätt att fortsätta utforma sitt samhälle efter sitt eget huvud.
Dessa strävanden är rättfärdiga och respektabla.
ömsesidig respekt för självständighet och värdighet är de villkor som
ligger till grund för samarbetet med alla andra stater världen över.
Kompanjonskapen med vännerna i öst är ett exempel, där alla överenskommelser grundar sig på gemensamma, ömsesidiga värderingar om fred, respekt för ländernas suveränitet och ömsesidig nytta
Det är bevis på ett brett samarbete över gränserna, inte bara på afrikanska kontinenten
utan även i andra delar av världen exempelvis samarbete inom jordbruket och traktortillverkning med Islamiska Republiken Iran, samarbete inom sjukvården, med Republiken Kuba och samarbete inom barnomsorgen med
Demokratiska Folkrepubliken Korea, för att bara ta några exempel.
Dessa samarbeten görs inte bara på regeringsnivå utan
därtill finns också många folkliga vänskapsförbund så som exempelvis
Zimbabwe-Iranska och Zimbabwe-Kubanska vänskapsförbundet.
Republiken Zimbabwe är också aktiv medlem, afrikanska unionen, Södra Afrikas utvecklingsråd samt i allians fria rörelsen.
Allt detta är talande bevis som slår hål på myten:
om det “isolerade, världsfrånvända” Zimbabwe.
Vi på Röster för Zimbabwe, anser snarare att denna beskrivning passar bättre in
på den etablerade västpressen, som på order av trångsynta höga herrar driver de mest skamlösa, vilseledande och fördomsfulla lögnkampanjer förklätt som “journalistik”
SKRIVET AV JAN 23 JULI 2008
