söndag 24 augusti 2008

lästips: Den moderna kolonialisationsteorin av Karl Marx


Lästips: Den moderna kolonialisations teorin av Karl Marx
“Marx anför i kapitalet fakta som visar att den engelska aristokratin använde den politiska makten för att uppnå sina mål rörande ägandet av jorden” 

så skrev en gång den ryske politiske filosofen Plechanov i sin bok “den monistiska historieuppfattningens utveckling.” Samhällsstrukturer - ägandeförhållanden över naturresurser och andra produktionsmedel har alltid varit avgörande för hur samhällen utvecklas, likaså kampen.
För att öka förståelsen om människors sociala karaktär och samhällsförhållanden har studiet av dessa viktiga ämnen spelat en oerhört stor roll för samhällsvetenskaperna i stor och i utvecklandet av den politiska vetenskapen.
Karl Marx Kapitalet är ett stort och omfattande verk som på ett genialiskt sätt behandlar dessa ämnen.

Dagens lästips är Karl Marx arbete den moderna kolonialisationsteorin som utgör det sista kapitlet i det klassiska verket Kapitalet del 1.

Den Moderna Kolonisations teorin ger värdefulla insikter om de västeuropeiska kolonialherrarnas maktspel för att få kontroll över koloniernas naturresurser och behandlar ämnet med skärpa, med en klarsynthet som är tydlig på en bra sätt redan i arbetets inledningsskede. Nedan följer ett utdrag:

“I Västeuropa, den politiska ekonomins hemland är den ursprungliga ackumlationen i det väsentliga avslutad. Det kapitalistiska systemet har här nästan helt lagt under sig hela den samhälleliga produktionen, eller den har i varje fall, även där det råder outvecklade förhållanden uppnått indirekt kontroll över de bortdöende samhällsskikt som alltjämt använder föråldrade produktionssätt. Ju mer dess ideologi strider mot fakta, med desto större iver och patos använder den politiska ekonomin alla de föreställningar som den ärvt från den förkapitalistiska världens rättsordning och egendomsförhållanden, på det fullt utvecklade kapitalistiska systemet. Annorlunda är det i kolonierna. Det kapitalistiska systemet stöter där över allt på det hindret att producenterna själva äger produktionsmedlen och berikar sig själva istället för kapitalisterna genom sitt arbete. Motsatserna mellan dessa bägge oförenliga system tar sig här rent praktiska uttryck i deras kamp. Där kapitalisten har moderlandets makt bekom ryggen söker han med våld undanröja det produktions och ägandesystem som grundas på eget arbete. Exakt samma intresse som leder till att kapitalets avlönade lakej den politiska ekonomen, i Europa ger en teoretisk framställning av det kapitalistiska produktionssättet som om det vore baserat på äganderätt till det egna arbetet och dess produkter, driver honom att i kolonierna öppet erkänna motsättningarna mellan dessa två produktionssätt. För samverkan, arbetsdelning, användning av maskineri i stor skala osv. är omöjliga att genomföra, om man inte expropierar arbetarna och förvandlar deras produktionsmedel till kapital. I den s.k nationalekonomens intresse söker han efter konstlade medel för att frambringa folkfattigdom. Hans gamla försvar bryter här samman bit för bit som murket trä.”

Ovan ser vi en mycket insiktsfull beskrivning av hur kampen om herraväldet tar sig i uttryck, sällan behöver egentligen läsaren reflektera över att arbetet är skrivet på 1800-talet, presentationen av ämnet är nämligen så välgjord och så skarpsynt formulerad, att den på ett bra sätt belyser motsättningarnas ursprung.
Insikter om detta är så att säga nyckeln till att förstå det kolonialistiska systemet.
Vi här på röster för Zimbabwe hade redan då vi bestämde oss för att börja arbeta med vår blog som ett av våra mål att verka för att öka medvetenheten om det kolonialistiska systemet och dess effekter. I vårt arbeta att uppnå detta mål kan här och nu sägas att Den Moderna Kolonialisationsteorin, som är ett arbete som trotts sin mycket ringa omfattning, (ca 8 sidor) ger läsaren en klarsynt och illustrativ inblick i ett politiskt system som ofta präglas av en tvetydlig dubbelhet som kan te sig mycket komplex och komplicerad att förstå. Att verket är från 1800-talet kan få vissa att tro att det är ett arbete endast av rent historiskt värde, men läsare bör vara medvetna om att de viktiga lärdomar man som läsare drar nytta av genom att bekanta sig med arbetet inte i huvudsak handlar om polemiken och debatten mot en viss herr Wakefield, en person som författaren vid denna tid hade som meningsmotståndare i frågan. Kampen som beskrivs i det ovan nämnda citatet handlar inte om den dåvarande debatten mellan Marx och denne Wakefeild, att dra sådana slutsatser vore att bara skrapa på ytan av det djup som arbetet innehåller.
Det är kampen, maktstrukturerna och egendomsförhållandena som är det centrala.

I ljuset av insikterna om allt detta blir det för den som läser arbetet allt tydligare att detta inte är en skrift som hör hemma på antikvariatet. Den rådande världordningen ger tydliga bevis på hur insikterna är nödvändiga för en ökad förståelse om samhällsutvecklingen i världen idag. Kampen om jorden och rätten för självbestämmande som modigt förs av Zimbabwes folk mot deras i cynismen och girigheten fånga forna kolonialherrar. -Vilket har inspirerar kämpande folk världen över i bland annat Afrika och latin Amerika att också ta upp kampen för rättvisan- denna kamp förs idag av världens progressiva folk eftersom att den rör frågor som är avgörande för hållbar utveckling och socialt framåtskridande, skriften är med andra ord kort sagt högst aktuell.

Karl Marx arbete ger nödvändiga insikter för den som vill höja sitt medvetande om dessa viktiga frågor.
Den Moderna Kolonialisationsteorin är i sin essens ett mycket lättillgängligt arbete som ger insikter om för samhällsvetenskapen ekonomin och politiska vetenskapen mycket grundläggande och centrala begrepp. Arbetets största förbehållning ligger i det att det här presenteras på ett väldigt konkret sätt som vidgar vyerna för läsaren och arbetet kan därför ge den som läser inte bara insikter om historien utan också om nutiden och framtiden.

skriftens korta omfång ger förvisso inte en fullständigt uttömmande utredning av alla aspekter av det kolonialistiska systemet, men hur som helst tycker jag att arbetet tjänar perfekt som en språngbräda för den som utan att ha allt för mycket bakgrundsinformation vill ha en seriös och ingående presentation som på ett utredande sätt ger ett tydligare perspektiv på grunderna. Klarheten som arbetet lyser av är till särskilt stor fördel för den som läser eftersom att författaren behandlar ett ämne som det sällan i våra etablerade medier talas om i klarspråk.

skrivet av Jan 22 augusti

Inga kommentarer: